”Det var helt fantastiskt när ni var här. Engagemanget syntes påtagligt, men efter ett tag så kom vi in i samma lunk och allt blev som vanligt igen.”
Ingen helt ovanlig reaktion, efter att man som konsult/föreläsare/utbildare varit ute på ett uppdrag.
Vilka redskap och verktyg kan vi lämna efter oss så att det blir ett bestående resultat och att engagemanget och den goa andan kan leva kvar?
En statlig myndighet hade för några år sedan stora interna problem.
Hög sjukfrånvaro, låg effektivitet och enkäter visade att medarbetarna inte mådde bra, varken tillsammans eller individuellt.
Det behövdes en rejäl ”renovering” av verksamheten.
Många av medarbetarna i verksamheten, mötte samhällsmedborgare i kris, därför var den interna kommunikationen och ett gott relationsklimat högt prioriterat.
Ett av delprojekten var att just förhindra att ”att det skulle bli som vanligt igen”.
Vad gjorde man?
Alla gruppledare fick utbildning i att hålla och leda informationsmöten och arbetsplatsträffar, mer engagerat.
För att lyfta fram och låta de ”mjuka” värden få utrymme (och inte låta de frågorna lämnas åt slumpen eller det tar vi sen) tog man fram en blå penna🖌.
När den blå pennan låg bordet, tog man upp saker som berörde information som statistik , direktiv, planering, allt som berörde verksamhetens ”hårda” sidor.
För att sedan ge de ”mjuka” frågorna utrymme, tog man fram en röd penna 🖍.
När den röda låg på bordet berörde man hur vi är mot varandra, reda ut missförstånd och fnurror på tråden som kunnat bli värre.
Men också få möjlighet hur man fått stöd i svåra situationer
Det ena gav det andra.
Den här insatsen var bara en del, av många insatser i ”renoveringsprojektet”, men det bidrog till att det blev en lyckad insats.
De vände de dåliga siffrorna och blev efter några år utvalda till en av Sveriges bästa arbetsplatser.
En statlig myndighet.
Börjar man jobba inifrån och ut – så når det också ut till nöjdare klienter/kunder/samhälsmedborgare//patienter/elever/eller vilka det än är som är ”tredje person” för organisationen eller företaget.
Det handlar om att skapa en kultur där nyckelpersoner ser sammanhanget och låter kulturen (det sitter i väggarna) leva vidare.
Vilka redskap och verktyg brukar du/ni använda för att engagemanget ska leva kvar?
